Den magiska gestaltningen

"Finns det någon magi kvar i en värld av styrdokument, pensionsfonder, funktionstänkande och kommersialism? "

Denna mening har ekat i mitt huvud sedan vi fick gestaltningsuppgiften, för jag vill på något vis mena att det finns där. Sedan yngre dagar har jag hyllat vardagsmagin, så jag har fram tills nu försökt bena ut vad det är i vardagen som gör den magisk och inte. Jag har skrivit upp de stunder som jag tycker mig känna av en magisk atmosfär men ser inget sammanband mellan dem utöver det faktum att det är jag som upplevt dem. Kan det vara jag som projicerar mening och magi på utsikter, saker, människor som gör dem mytiska, legender, episka?
Alltså tänker jag att allting hör ihop ändå, små fragment av min tid som mitt undermedvetna sätter guldram på.

Hur jag ska gestalta detta går i banor som många små saker tilllsammans.. är nu inne på att samla mina vardagsmagiska motiv och måla dem på tyglappar och sedan sy ihop det till ett lapptäcke för att visa på en vardaglig trygghet och på det drömska undermedvetna som projicerar fram alla känslor om de tusen magiska ögonblick som är täckets beståndsdelar.

Den magiska artefakten

:(

Ingen comeback, nu kom febern

Saker man kan göra då man är sjuk

Jag har varit sjuk i några dagar och är än, med feberilningar som kommer och går och en hosta som väcker mig varje morgon. Läser klasskompisarnas bloggar och lägger märke till utvecklingen och den sprudlande kreativiteten.. som inte finns här hos mig när jag ligger under två filtar och dricker te som är väl 80% honung och benar av serier och filmer. Imorgon ska jag försöka göra comeback!

Det jag kan skriva om är dock om uppgiften vi fick i tisdags, där vi gjorde egna symboler om känslor och skulle dela ut dessa lappar. Jag kan bara säga att det gjorde jag inte, jag har alla lapparna kvar i fickan på min regnjacka. Jag fegade ur, och jag var så arg att jag inte vågade och så arg att jag var tvungen och blev så provocerad och tänkte skriva det argaste blogginlägget och världen var så orättvis. Så blev jag sjuk. Så nu ids jag inte tjafsa.. men jag var en olydig elev, jag gjorde inte som jag blev tillsagd och anledningen var helt enkelt att jag nått min toleransnivå gällande interaktion med allmänheten. Visst jag är med er på att det är bra att konstnärer inte längre ska arbeta i sin egna vrå, men steget till att på var och varannan lektion ta kontakt eller interagera med främlingar är ganska stort. Jag tycker det är jobbigt, skitmesigt att tycka det är jobbigt att dela ut 15 st lappar på vägen hem från skolan, men sån är jag.

Att jag inte gjorde uppgiften gav mig en annan infallsvinkel, där jag har en blandad känsla av triumf "tro inte att ni kan bossa över mig!" och nederlag "fan vad töntig jag är."

Förorten

Från en förort till en annan, det ser jag varje morgon nu när jag åker hemifrån till hammarkullen. Man ser miljonprojekts husen som tornar upp sig ur lummiga, lätt höstfärgade miljöer. Sedan börjar det avta mer och mer för var hållplats. Fler människor stiger på vagnen.. ser man fortfarande ut, är världen grå. Lummigheten avtar nästan helt och så över bron - vilken utsikt! och så stan. En gång fick jag en förklaring på varför jag inte egentligen gillar stan, jag gillar utbudet och konceptet men jag gillar inte trängseln och kaoset. Men när jag trängdes som värst i nordstan sa någon att jag gick på fel sätt, att jag vejar. Det ska jag inte göra, de andra kan vika av, det är inte som träden i skogen då man går kringelikrok. Att jag skulle tänka det hela som ett spel, testa hur många steg jag kunde ta innan jag var tvungen att byta riktning, variera hastigheten för att tajma in alla andra.

Jag gillar skogen.

På nästa vagn är det flera minuter mellan hållplatserna, det är rätt häftigt. Det är inte alls lika många som åker med den vagnen, och  man kan titta ut på de gamla tågen med runda tak och de söta, färgglada loken.
Sen är det lummigt igen.


Igår målade vi av varandras karaktärsdrag med kol.. jag gillar visserligen inte kol för man smetar ut det så mycket, men det var roligt att få börja arbeta på papper.