Samlar

Jag är i det första stadiet i en process. Här känner jag ångest inför deadline. Vet inte vad jag vill göra med mina händer eller vad jag vill ha sagt. Jag samlar på mig inspiration och försöker minnas vad det nu var jag tänkte på nu igen. Försöker att inte hoppa på varje ny impuls som kommer. Just det ja, det handlade ju om upplevelser och erfarenhet. Performativitet och återskapandet av upplevelser. Vilken funktion det fyller?

Googlade Vad är erfarenhet och fann denna artikel av Anders Burman om Dewey. Jag citerar från sida 99 (eller sida 5 i följande länk: http://www.oru.se/PageFiles/15299/Burman.pdf)

I själva verket är erfarenhet ett av det mest centrala begreppen i De-

weys tänkande. ”Vad är erfarenhet?” uppfattar han som den vikti-

gaste filosofiska frågan (Simpson 2006, s 6).

3

Det svar han kommer

fram till är att erfarenhet har att göra med människans levande och

lärande, vilket alltid sker i interaktion med omgivningen. ”En erfa-

renhet är en produkt, man kan nästan säga en biprodukt, av konti-

nuerlig och kumulativ interaktion av ett organiskt själv med omvärl-

den” (Dewey 2005a, s 229). Det innebär att källan till all kunskap är

erfarenhet i betydelsen en organisms oupphörliga interagerande med

sin omgivande miljö. ”Erfarenheter uppstår kontinuerligt, eftersom

interaktionen mellan levande varelser och omgivande förhållanden

är involverad i varje livsprocess” (Dewey 2005a, s 36).

Vi gör hela tiden erfarenheter, ställs inför och tvingas hantera

nya situationer. När vi gör det så lär vi oss också nya saker; vi lär oss

genom själva görandet. Men framför allt pekar Dewey på vikten av

att reflektera över det man gör och över vad som sker eller snarare det

som har skett. Det är först i ett reflekterat efterhandsperspektiv som

vi kan beskriva en händelse eller situation och verkligen förstå vad

erfarenheten betyder. Detta kan jämföras med Hegels berömda ytt-

rande att Minervas uggla lyfter sina vingar först i skymningen (Hegel

1986b, s 28), det vill säga att vi kan nå vishet (som Minervas uggla

symboliserar) först på kvällen när vi ser tillbaka på det som vi under

dagen har varit med om. Varken hos Dewey eller hos Hegel handlar

det med andra ord om erfarenhetskunskap rätt och slätt, utan med

dagens pedagogiska språkbruk skulle man kunna säga att de lyfter

fram den beprövade erfarenheten, om man därmed förstår just erfa-

renheter som man har reflekterat över.

 Dewey anser alltså att en upplevelse måste ses på i efterhand (reflekteras över) för att kunna omvandlas till erfarenhet/kunskap. Kan en reflektion gå så pass snabbt att en egentligen kan uppleva någonting och ta till sig det som kunskap eller en erfarenhet innan upplevelsen är slut?