Senior yoga

Damerna på yogamattorna bredvid mig tisslade sinsemellan
De är för unga för att vara här! De skulle vart på ett annat pass, vad många dom är!

Jo det lätta yoga passet var sannerligen lätt, att ligga på en matta med uppsträckta armar kändes kanske inte gränsöverskridande eller inspirerande. Men nu har vi provat på det, och att det som man var så otroligt peppad på blev så antiklimax kan ju vara spännande det med. När passerade jag gränsen för det jag förväntade mig och det jag fick? I vilket ögonblick insåg jag att det här blir inte som jag tänkt mig?

Efter yogan gick vi en runda på hur det kändes och vad man tänkte på i efterhand.
Vi fick knappt prova på yoga.       ingen fysisk gräns är tänjd, däremot den psykiska sfären genom att ligga nära främmande människor och ledaren som tog på en utan förvarning.      Kallt.     Att byta om tillsammans blev mera intimt, känns som gruppen kommit ett steg till.         Skulle aldrig gått dit själv.
 Det var skönt att slippa känna att man inte kunde.       Skönt för ryggproblemen, men det blåste kallt.  Spännande att det inte uppfyllde min förväntning.        Komiskt att det blev som det blev.

Jag arrangerade en finare slags middag för mig själv, då vi pratat om vanor och att jag vanligtvis äter "middag" framför datorn och då oftast något otroligt simpelt som en macka.
Nu lagade jag taligatelle och tomatsås med kidneybönor och vitlök, inte super avancerat det med kanske, men jag tände åtminstone lite ljus och drack en öl till vardags. Framförallt satt jag ensam i köket och åt, hade ingen underhållning alls och tänkte på allt jag ville göra. Olika projekt, på tyget som kom med posten idag, på gestaltningen, på yogan, på bloggen.

Vart det hela bär hän imorgon får vi väl se, men nu ska jag försöka hitta fler nummer i mitt liv att skriva upp.