Nu ska man försöka knyta ihop säcken till det hela.. och mina tankar om mitt projekt har ändrats med impulserna framför symaskinen. Det är inte längre små magiska stunder tillsammans utan nu känner jag mer att jag tänker att de människor som tar sig igenom sin vardag av 8h arbete, familj som ska matas och så vidare, hinner de göra sådant som förgyller vardagen? Hur hinner dom med hobbies? Hur hinner dom leka?
Jag tänker på att jag inte vill bli vuxen, att man kan ta på sig kostym och gå till jobbet men längst inne i kärnan inte vara vuxen, för dom får inte leka.
Detta känner jag att jag förmedlat genom både att stå med ballongen på Avenyn och möta verkligheten med mitt inre (protesterande) barn, och också genom mina gif. animationer där jag personligen har fått leka lite i de allmänna utrymmena.
Hur ska detta gestaltas till slut? Jag skulle vilja gå runt i hallen med ballongen och ställa ut mina giffar.. men jag får fråga dem på vaktmästeriet om de har någonting sådant att låna ut.. Det visar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar